Vi har pratat och arbetat med och om fattigdom i ett par veckor nu på SO-lektionerna.

Jag vet inte hur ni ser på den frågan, men jag tycker att det är fruktansvärt att det sitter snåla, rika miljonärer överallt i världen medan det finns folk som inte ens har råd med att äta sig mätta. Att det finns folk som kollar ner på andra människor bara för att dom inte ligger på deras "nivå" när det handlar om ekonomi, att det enda mänskligheten handlar om just nu är pengar.

Min mamma har genomgått ett antal kirurgiska ingrepp för att hon haft cancertumörer. Hon har varit sjukskriven i nästan två år och har inte haft möjlighet att arbeta.

Hennes man, Erik, jobbar inom snickeri-/ byggindustrin och det var ett tag under finanskrisen då vi inte fick in pengar över huvudtaget. Vi fick helt enkelt leva på våra sparpengar som vi hade tänkt att åka till USA för.

Ni tänker säkert att jag tyckte att det var jätte synd att vi var tvungna att offra våran USA resa. Det är klart att det var tråkigt, de hade ju varit sjukt roligt. Men jag var bara glad över att vi hade sparat pengar. Tänk om vi inte hade gjort det? Vad hade hänt då? Hade vi fått gå på socialbidrag? Flyttat? Lånat pengar ifrån någon? Nej, jag var bara glad för att vi kunde fortsätta leva.

Det var mycket som vi var tvungna att offra, men det var verkligen värt det.

Det enda jag tänker på när jag tänker till baka på det är hur tur vi hade.

Vi hade i alla fall mat, tak över huvudet även om vi fick dra ner på saker som att köpa kläder, nöjen osv.

Sure, det var jobbig när mina vänner frågade om jag ville följa med till Grönan eller något liknande. Men jag kan tänka mig hur det kan vara att leva utan pengar överhuvud taget. Att inge ha någonting alls.

Jag är verkligen så glad att jag bor i ett land som Sverige, att vi har det skattesystemet som vi har och att ingen ska behöva råka illa ut. Även om det tyvärr händer.

Nu måste jag sluta, rasten är slut och min Tyska lektion börjar nu,